Månadens lokalhistoriska inslag

Demografika databasen, lämnar månadens inslag.

"Bland pigor, utvandrare och vanliga dödliga. Historiska problem i digitala källor"

är titeln på en ny bok från Demografiska databasen, som visar att lokalhistoria också kan ha något att tillföra gymnasieskolans undervisning. Genom de digitala källmaterial som finns tillgängliga över Internet; Indiko-kyrkböcker på nätet och Tabellverkets nationella statistik, kan eleverna i många fall beredas tillfälle att studera individ och samhälle i historien utifrån ett lokalt perspektiv. Här presenteras ett utdrag ur boken som är utformad som en lärarhandledning, riktad i första hand till lärare inom gymnasieskolan. Arbetsuppgifterna är utformade för att visa på de digitala källornas mångsidighet och flexibilitet i undervisningssammanhang, inte bara inom ramen för historieämnet. Som uppgifternas utformning visar finns det oändliga möjligheter att anknyta till andra ämnen, såväl samhällsvetenskapliga som naturvetenskapliga. Förhoppningsvis kan materialet också ge uppslag till hur läraren själv kan formulera frågeställningar och konstruera arbetsuppgifter i anslutning till digitala källor.

Arbetsmaterialet "Bland pigor, utvandrare och vanliga dödliga. Historiska problem i digitala källor." redigerat av Elisabeth Engberg och Lotta Vikström kan beställas från Demografiska databasen. Boken omfattar 76 sidor och säljs för 100:- Mera information finns på Demografiska databasens hemsida http://www.ddb.umu.se/.

Innehållsförteckning

Förord

Innehållsförteckning

Inledning 5

1. Kyrkböckerna berättar 8

2. Familjeliv under 1800-talet - en introduktion till familjehistoria 14

3. När kriget drog förbi - demografiska följder av finska kriget i Skellefteå 1808-1809 15

4. I hunger och dyrtid - nödåren i Norrland 1867-1868 21

5. In- och utvandring i 1800-talets Sverige 28

6. Sundsvallsstrejken 1879 38

7. En kamp för överlevnad - spädbarnsdödlighet under 1800-talet bland barn födda inom och utom äktenskapet 41

8. En befolkning i förvandling 45

9. En fruktad farsot - kolera i 1800-talets Sverige 49

10. Gammal man och ung fru - eller tvärtom? 51

11. Mammor över 40 - en gammal eller ny företeelse? 53

12. En nybyggarfamiljs öde 55

13. Samiskt familjeliv - giftermålsmönster bland samer i Jämtland och Härjedalen under det sena 1800-talet 57

14. Karduansmakare, skoflickare och sällskapsfruntimmer - yrken, status och samhällsförändring 60

15. "Fattigsverige" - sociala villkor och social förändring under 1800-talet 71

Liten befolkningshistorisk ordlista 75

Liten befolkningshistorisk ordlista

Kontaktuppgifter

1

Kyrkböckerna berättar

Det svenska kyrkboksmaterialet är inte bara en ovärderlig kulturskatt utan också en världsunik källa till kunskap om människa och samhälle i förfluten tid. Ända sedan slutet av 1600-talet har församlingsprästerna gjort detaljrika anteckningar i kyrkböckerna om alla församlingsbor: man eller kvinna, barn eller vuxen, rik eller fattig spelade ingen roll. Ingen var för obetydlig - eller för respektingivande - för att undgå prästens systematiska notering av personuppgifter, familjeförhållanden, flyttningar och förehavanden.

Noteringar om de mest centrala händelserna i människors liv fördes i särskilda böcker, de s.k. ministerialböckerna. I dopboken antecknades alla nyfödda med namn, födelsedatum, dopdatum samt uppgifter om föräldrarna och var de var bosatta. Det noterades också om barnet var fött inom- eller utom äktenskapet. I lysnings- och vigselboken fördes anteckningar om ingångna äktenskap och i död- och begravningsboken noterades alla dödsfall. Flyttningar skrevs in i särskilda flyttningslängder, där vi än idag kan se vilka som flyttade till grannsocknen och vem som tog båten till Amerika.

Viktigast var kanske husförhörslängden, det longitudinella församlingsregister som uppdaterades varje år, där vi kontinuerligt kan följa individer och familjer under deras livslopp. Där finns uppgifter om kyrksamhet och kristendomskunskaper, vaccinationer, och flyttningar, och vi kan iaktta hur familjen och hushållet förändrades under livscykelns olika faser. Personerna skrevs in familjevis i de byar och på de gårdar där de hörde hemma. Överst på sidan fanns far i huset och därefter följde mor och barnen. På samma sida infördes/noterades även andra personer som bodde på gården, till exempel släktingar och tjänstefolk. I husförhörslängden fanns dessutom plats för prästens högst personliga anteckningar om sina församlingsbor.
De svenska kyrkböckerna har under årens lopp kommit att bli ett värdefullt källmaterial för forskare inom vitt skilda discipliner. Demografiska databasens digitaliserade kyrkboksmaterial har exempelvis använts för att studera allt ifrån namnskick till psykisk ohälsa i det förflutna.

Syftet med följande övning är att lärare och elever skall få tillfälle att bekanta sig med INDIKO - kyrkböcker på nätet, det webbverktyg som används för att söka i Demografiska databasens digitala kyrkboksmaterial. Övningen utgår ifrån registrerat källmaterial från Sundsvalls stadsförsamling och Gällivare församling, men går lika bra att applicera på andra församlingar.

A. Bekanta dig med INDIKOs sökfunktioner

Arbetssätt:

B. Social status

Arbetssätt:

C. Lars och Lisa

Arbetssätt:

D. Att arbeta med individbiografier

Något som skiljer Demografiska databasens digitala kyrkboksmaterial från i stort sett allt annat kyrkboksmaterial som finns tillgängliga över nätet och via olika CD-skivor är att materialet är länkat. Varje enskild individ har fått ett unikt identitetsnummer i databasen och alla noteringar - från husförhörslängder, flyttningslängder och ministeriallängder - där denne förekommer har kopplats ihop med honom eller henne. Så har en mängd livsbiografier skapats som gör det möjligt att på ett enkelt sätt få en samlad bild av de händelser som finns noterade under en persons livslopp. Föräldrar, barn och syskon har också länkats ihop med varandra, vilket gör det möjligt att studera familjerelationer och att följa individer bakåt i flera generationer. De länkade individbiografierna är mycket väl lämpade att använda i undervisningssituationen och ger en unik möjlighet att synliggöra individens plats i historien genom att följa enskilda människor. Följande nio övningar kan användas för att bekanta sig med livsbiografierna. De berör inte sällan dramatiska och unika händelser och har valts ut för att de är spännande och intresseväckande, inte för att de på något sätt är representativa.

Arbetssätt:

Individbiografierna kan sökas fram på tre alternativa sätt. Pröva gärna alla varianterna. Kom i samtliga fall ihåg att först markera aktuell församling!

Läs- och fördjupningstips om kyrkboksmaterial

En kortfattad beskrivning av kyrkboksmaterial i allmänhet och Demografiska databasens material i synnerhet finns på Demografiska databasens hemsida http://www.ddb.umu.se/ddbmaterial/kb.htm. På riksskatteverkets hemsida finns även en utmärkt översikt av den svenska folkbokföringens historia genom tre sekler, http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/broschyr/info/710.4.39f16f103821c58f680008005.html
Se även Ulla Nilsdotter-Jeub, Parish records. 19th century ecclesiastical registers, Umeå 1993; Egil Johansson, Kyrkböckerna berättar, Stockholm 1983 samt Christer Lundh, & Tommy Bengtsson, Familjerekonstruktion på svenskt kyrkoboksmaterial. Problem och möjligheter, Lund 1989. I Göran Graninger, Sven Tägil, Sven & Kjell-Göran Carlsson, Vägar till Nuet: Historia för gymnasieskolan 1800-1945, Solna 1984, finns ett kapitel om de svenska kyrkböckerna. Handböcker och läroböcker i släktforskning kan också fungera som en introduktion till kyrkboksmaterialet, se exempelvis Kent Andersson & Henrik Anderö, Ordbok för släktforskare, Västerås 2006.