Han var född den 22 maj 1926 i Älgträsk, Jörn. Hans familj flyttade till Glommersträsk där han hade sin ungdomstid. Efter realexamen i Arvidsjaur utbildade han sig till folkskollärare i Luleå. Han hade under tiden blivit jörnsbo och hans första tjänst blev i Jörn, som han sedan blev trogen livet ut. 1954 gifte han sig med Ella Lundmark. De fick två döttrar Eva och Åsa. Från 1964 till sin pensionering var Göran rektor för grundskolan i Jörn.
Parallellt med sin yrkesverksamhet fortsatte han sin egen utbildning först studentexamen som privatist och sedan akademisk utbildning till adjunktsbehörighet.
Hans intresse för hembygdens historia växte under åren. Det resulterade i en lång rad av lokalhistoriska böcker och andra skrifter samt artiklar i olika lokalhistoriska utgåvor. Böckerna gav han ut tillsammans med brodern Hans som fotade och stod för layouten. Den första, Tvärbanan Jörn - Arvidsjaur, kom 1978. Det blev till slut åtta stycken och dessutom medverkade han i två byaböcker, om Jörn och Strycksele. Inte minst värdefullt är de tolv små stencilerade häften som berättar om Jörn ur olika synvinklar. Titlarna avslöjar Görans breda intresse för bygdens historia.
Han ville inte kalla sig för författare, mer som förmedlare av allt intressant som gamla dokument kunde berätta om. Han älskade gamla dokument. Det var med stor varsamhet han vårdade de som kom i han ägo. Historien blev genom dem konkret och levande.
Göran byggde allt sitt skrivande och sina föreläsningar på grundliga kunskaper. Han var en flitigt anlitad föreläsare då han berättade om exempelvis Vithatten, väckelsen eller Jörn i litteraturen. Han var en uppskattad guide vid bussutflykter inlåt landet.
Göran satt sedan 60-talet i styrelsen för Västerbottens Norra Fornminnesförening. Han var under ett antal år ledamot i kulturnämnden och i styrelsen för Skellefteå museum. Vid sin död var han ordförande i Jörns Hembygdsförening, som han ägnat mycken tid till under åren.
Idén till och uppbyggande av Väckelsemuseet i Ullbergsträsk var Görans, likaså skolplanschutställningen i Fjällboheden. Han såg bekymrat hur järnvägshotellet i Jörn höll på att förfalla och det var med en blandning av glädje och oro som han medverkade till att hembygdsföreningen köpte hotellet. Vi hoppas att den planerade restaureringen blir som Göran drömt om.
Göran var nära vän med Sara Lidman, som ibland använde honom som bollplank för sina idéer. Han var också angelägen om att minnet av Birger Vikström skulle bevaras.
Han skulle ha medverkat vid Ernst Westerlund-dagen den 18 november som kännare av Sara och Birger Vikström men då hade hans sjukdom just slagit till.
Hans insatser har uppmärksammats i olika sammanhang. Göran var hedersdoktor vid Umeå universitet, mottagare av kulturnämndens hedersstipendium och Svenska hembygdsrörelsens hedersdiplom samt Ernst Westerlund-pristagare 2002.
Göran var humanist i ordets verkliga betydelse, både genom hans intressen men även som människa.
Ellas hemby Strycksele kom att betyda mycket för honom. Där, i Ellas föräldrahem, hade de sitt sommarhem och somrarna i Strycksele utgjorde en viktig del i Görans liv. Där kan man även se prov på hans säkra formkänsla i bagarstugan som han byggde om och inredde i slutet av 60-talet.
För mig och min familj innebär Görans bortgång en stor och smärtsam förlust. En över sextio år gammal och mycket nära vänskap är bruten. En trognare vän kunde man inte önska sig.
Även Jörn har förlorat en varm vän och en förespråkare för samhällets/socknens rätt att få leva.
Harry Åkesson
